Energi

Hur ska vi nå klimat- och energimålen 2050

Klimatfrågans betydelse har inte minskat till följd av lågkonjunkturen, vilket sannolikt beror på att energifrågan i dag även drivs av en tydlig affärsmässig logik: Goda energiprestanda i ett livscykelperspektiv skapar förutsättningar för fler affärer. Svenska byggmaterialföretag ligger långt framme på området men behöver stöd i form av stabila förutsättningar och bättre villkor på hemmamarknaden, till exempel genom att svenska myndigheter förmås att etablera en standard för bedömning av livscykelanalyser.

Vi uppvaktar departement, myndigheter och politiker för att påverka att det svenska regelverket kring energieffektivisering såsom t ex nationell strategi för lågenergibyggnader, finansieringsinstrument för energieffektivisering, energideklarationer och energiklassning i enlighet med vårt position paper om hur vi ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 2050.

Målet är att verka för att hinder undanröjs och styrmedel utformas så att det stimulerar till energieffektivitet i såväl nyproduktion som renovering.

Vår tids största utmaning

Vi står inför vår tids största utmaning – att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Energianvändningen i våra byggnader står för cirka 40 procent av landets totala energianvändning. Därför måste vi både radikalt ändra energiprestandan på alla nya byggnader och successivt förändra den i det befintliga byggnadsbeståndet. Vi kan få minst samma standard och komfort med en markant sänkt energianvändning.

Sveriges regering och riksdag har slagit fast följande nationella energibesparingsmål för bebyggelsen: ”Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.”

EU-parlamentets direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD2, anger att offentliga nyproducerade hus från och med 2019 ska vara nära-nollenergihus. Samma sak gäller för övriga hus från och med 2021.

Hållbart byggande kräver långsiktighet och helhetssyn

Stora delar av det vi gör i bebyggelsen har en livslängd av minst 40-50 år. Först därefter är väsentliga funktioner så uttjänta att omfattande förändringar är motiverade. Det är därför nödvändigt att se långsiktigt när vi planerar, bygger nytt och renoverar.

En byggnads totala kostnader uppstår till största del under bruksskedet. Förutsättningarna för låga drifts- och underhållskostnader läggs till stor del fast vid byggnadsskedet genom val av produkter och kvalitet i utförandet. Vi måste alltså lära oss att se kostnaden för uppförandet av en byggnad i ett livscykelperspektiv som i hög grad påverkar drifts- och underhållskostnader.

Störst potential i det befintliga beståndet

Nybyggandet motsvarar cirka en procent per år av de befintliga husen. Det betyder att cirka 70 procent av det totala byggnadsbeståndet 2050 utgörs av hus som finns redan idag. Varje tillskott av nya hus innebär dessutom i princip en ökning av energianvändningen i bebyggelsen. Hur lågt energibehov nya hus än kan komma att ha, kommer vi inte i närheten av det fastlagda målet till år 2050 genom att enbart satsa på energieffektivitet i nya byggnader.

Det finns ett stort behov av renovering och upprustning av vårt befintliga bestånd av byggnader. När åtgärder i det befintliga beståndet genomförs är det ett bra tillfälle att samtidigt energieffektivisera byggnaderna. Det skulle också positivt påverka sysselsättningen. Dessutom får svenska företag en möjlighet att agera och bli framgångsrika på en växande energitjänstemarknad med produkter och tjänster. Vi får också en upprustning av socialt och funktionsmässigt nedslitna miljöer.

Satsningar på forskning och utveckling av material och metoder kommer att få stor betydelse för den framtida byggverksamheten. Främst ser vi behov av rationella metoder och system för miljonprogrammets bostäder men även inom områden som energitillförsel och intern värmedistribution. Dessa system skall nu anpassas till byggnader med avsevärt lägre energibehov vare sig det gäller nyproduktion eller renovering.

Sammanfattande ståndpunkter kring vår syn på hur vi ska nå klimatmålen 2050

Anpassa våra byggregler till långsiktiga mål

För att styra mot ett minskat behov av energi för uppvärmning behöver byggnadens energieffektivitet prioriteras. Därför ska krav på byggnadens energiprestanda i första hand dimensioneras av krav på utförandet, klimatskalet och byggnadens stomme. Definitionen av ”Nära nollenergihus” måste inriktas på de långsiktiga målen för byggnaders energiprestanda. Målen bör fastställas snarast för att ge industrin tid till anpassning av produktionen.

Olika krav vid nybyggnad och ombyggnad

Ändra byggreglerna så att olika krav ställs vid nybyggnad respektive ombyggnad. Vid nybyggnad är höga krav på långsiktigt hållbart byggande och bra energiprestanda genom val av bra byggmaterial tekniskt och ekonomiskt möjliga. Vid ombyggnad bör man i större omfattning se på varje byggnads olika förutsättningar.

Samordnat program för renovering och energieffektivisering av befintliga byggnader

Stimulera en samtidig renovering och energieffektivisering genom politiska beslut. Sätt upp tydliga mål för renoveringstakt och grad av energieffektivisering. Ge incitament för och belöna bra initiativ. Upprätta styrmedel som anpassas efter de olika byggnadskategorierna i det befintliga byggnadsbeståndet.

Ekonomiska styrmedel är nödvändiga

För att stimulera investeringar i energieffektivt och långsiktigt hållbart byggande behövs ekonomiska styrmedel/incitament.

Öka informationsinsatserna

Höj statusen på energideklarationerna genom bättre vägledning i rekommenderade åtgärder och använd energideklarationerna bättre som kommunikationsinstrument. Samordna kommunala energieffektiviseringskrav för ett mer rationellt byggande. Myndigheterna bör tydligt kommunicera de långsiktiga målen till alla intressenter i bygg- och boendesektorn så att man kan ta hänsyn till framtida krav och undvika anpassningar i efterhand. Byggmaterialindustriernas plan för att nå energi- och klimatmålen år 2050 inom bebyggelsen Position paper september 2013 !

Position paper om energieffektivisering